Deppig

Jag vet inte riktigt hur detta känns....lite naket, obehagligt och kallt. Jag vet inte hur jag mår...vill bara gråta, skrika men också bara vara tyst. Jag har nog en släng av tråksjukan.... vill inte göra något...tvingar mig själv att gå upp på morgonen, ser till att göra små saker men om jag ska vara ärlig så har jag inte lust att göra någonting.... vill inte åka någonstans vill inte prata med någon vill inte träffa någon vill bara vara själv. Jag tror och hoppas detta går över för att vara nere eller deppig är ingen lek. Tårarna bränner konstant innanför ögonlocken och hjärtklappningen inte långt bort...Nä usch nu ska jag inte tycka synd om mig själv! Ska pallra mig upp och tvinga mig själv till gymmet....självklart när jag mår som jag gör nu så har fluffkilona kommit tillbaka som ett brev på posten och jävlas med mig. 🐷 
Längtar tillbaka till skidåkning och alperna.
 
Ses❤
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: